Afbild

Festligt för förkloka

94. Enklare förr

Vad hände egentligen för ca 50 år sedan? Jag skulle aldrig tänka mig att leva då. Gud vad svårt, hur skulle man kommunicera om man inte hade en mobiltelefon? Min mormor däremot tyckte att på 60-talet så var det mesta mycket bättre. Det var det årtiondet som var det mest händelserika decenniet som hon upplevt. Det var även då hon blev kär.

Det var en blå Skoda som hämtade upp mig vid centralstationen. Den nytvättade bilen sken i solens ljus. Jag hoppade in i bilen och den började sakta rulla framåt. När bilen stannade så var vi på en liten snöig gata i Skutskär, Uppland. Jag öppnade den röda dörren. Inne i det lilla huset möttes jag av min mormor. Man såg hur lycklig hon var, att vara ensam så mycket som hon är kan inte vara kul. Jag gav henne en kram och vi fortsatte vidare in i köket.

Vi satte oss på en varsin sida av bordet. Jag kände lukten av kattmat, jag rynkade på näsan. Det första hon sa när jag nämnde 60-talet var ”ska jag minnas var som hände då? Det var ju så länge sedan”. Det första hon sa var ”allt var i alla fall enklare förr”. Inte alls lika moderna prylar som vi har i våra hem just nu. Det var även det årtionde som hon och min morfar gifte sig. Man såg tomheten i hennes blick. Stämningen blev lite stel. Jag mindes tillbaka om de få minnen som jag har kvar av honom, det är inte många men det är några få som jag alltid kommer att minnas.

Jag fick syn på bilden som stod på ett bord intill, det var deras bröllopsfoto, det var så fint även fast inte kortet var det bästa. Gud vad jag saknar min morfar. Mamma som också satt vid oss vid bordet började prata om bröllopet, om hur fint det var. Vi släppte bröllopet och fortsatte prata om 60-talet. Det märktes på mormors ansiktsutryck att hon tyckte det är roligt att prata och dela med sig av sitt liv och allt som hon vart med om. Hon kollade ner på bordet, hon hittad en matbit som låg intill den vita duken. Det var en liten potatis bit som säker rymt från hennes tallrik när vi åt lite tidigare på kvällen.

”Ville man prata så med någon så träffades man, telefonen användes inte så mycket.”

En annan sak som mormor tyckte var viktigt med 60-talet var husvagnssemester. Något som hon aldrig varit med om men något som var mycket populärt. Det var något som många av hennes vänner gjorde på sina semestrar. Hennes familj hade ingen husvagn så hon fick aldrig uppleva det. Men någon gång i livet så vill jag uppleva det sa hon glatt.

En av mormors katter gick varv efter varv runt bordet. Jag tror han var lite avundsjuk, han vill och också vara med. Han ska alltid söka uppmärksamhet. Mormor reste sig upp och gick stelt mot bakdörren när hon släppte ut en av katterna. Jag reste mig upp och kollade ut genom fönstret, himlen var svart och det var dags att återvända hem igen.

Mormor

Matilda Östling

Dela gärna med dig av något minne från en husvagnssemester.

Tycker du att det var bättre förr?

Your thoughts, please

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *