Afbild

Festligt för förkloka

37. Snabb som en elvisp

Sen kom pepparkaksbaket, ofta på Luciadagen. Pepparkakorna följdes av de andra julkakorna: drömmar och gaffelkakor, syltkakor, rosor (struvor) och klenor. Och någon mjuk kaka. Mors sockerkaksvispning borde varit filmad. Det gick lika fort som med elvisp! När det kom till att koka klenor då skulle man vara två. Innan jag var mogen uppgiften,12-­13 år, så kom hjälpen från någon av de tanter som jag talat om. Och mor ängslades för den heta flotttyren. Antingen att den var för varm eller att den inte var tillräckligt varm. Och det var ju inte så lätt att hålla jämn värme i vedspisen som vi hade ända fram till 1955. Och när vi bakade rosor, (struvor) så var det så viktigt att man inte doppade järnet för djupt i smeten för om den kom över kanten så lossnade inte kakan när man skulle ta av den från järnet.. Det användes många ägg i köket. Men ofta bara äggula för att reda av såser eller soppor. Då blev äggvitorna över så man kunde baka maränger. Lilla ”morfars Anna” var alltid där när vi bakade maränger. Mor och Anna turades om att röra tills smeten stod för sig själv. Vi kallade dem mandelberg för vi hade i flisad mandel.

Inger Hansson 76 år. Född 1938 Skåne

Dela gärna med dig av något bakningsminne.

Your thoughts, please

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *