Afbild

Festligt för förkloka

45. Slädrace o. halvfulla hästar

Hej! Vi har i flera generationer bott på samma gård med gamla anor och traditioner. Speciellt kring jul var det många traditioner som tog sin plats. Jag ska berätta om några av dem för er.

På julottan brukade alla bönder rusa upp tidigt för att förbereda sig inför resan till kyrkan som på den tiden alltid gjordes med häst och släde. Dock var alla väldigt noga med att inte komma för tidigt till julottan då det sades att det var de döda som firade sin julotta innan de levandes. Efter julottan var det brått brått må ni tro. För det hade blivit som sed och tradition att tävla hem från kyrka och den som först kom hem skulle få god skörd nästkommande sommar. En jul hade min farfar lite väl brått och körde hästen och släden så fort att de körde rakt ner i diket. Där satt de medans de andra körde förbi och hurrade. Hur det gick för skörden förtäljdes aldrig.

Jul 23 dec 1907 P

En annan tradition som utspelade sig kring jul var att man brukade ställa en enormt stor julbock av halm på grannarnas gårdar under natten. Denna bock ville man inte ha på sin gård då den bringade olycka. Så på nätterna smög bönder runt med denna bock mellan gårdarna. Jag har själv fått vara med om denna tradition och den är mycket spännande speciellt om grannen dessutom var modig nog och knackade hårt på dörren för att sedan springa därifrån och gömma sig. En gång avslöjades gömstället tack vare att en av dem rökte.

En tradition som har med hustomten att göra är väl känd bland de flesta av oss och vi har kvar traditionen att ställa ut en skål med gröt på höloftet. Det man absolut inte får glömma är den ack så viktiga smörklicken. Då blev hustomten vred om detta hände och det är absolut inget man vill ha på sin gård.

En historia som min farmor brukade berätta var att hennes far och även min farfar alltid gjorde kvällen innan julafton var att ge hästarna öl. Det skulle hålla dem friska och starka. Dessutom fick man absolut inte gå in på natten till stallet. För då kunde djuren tala.

Anna-Lena Wannerheim, Vendelsö

Kan du någon gammal sägen/tradition?

Your thoughts, please

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *